Nu kan Sigge sitta

Som vi har tränat. I en månads tid har jag tålmodigt lagt fram Sigges lekfilt efter frukosten och tränat honom i att sitta. Och äntligen, nu sitter han själv. Fortfarande lite ostabil men ändå.

image298

Kräftskiva i Tyringe

Vi har haft en skön och slapp helg hemma hos mormor och morfar i Tyringe. På lördagskvällen hade vi kräftskiva, den kanske spilligaste skivan som vi har varit med om. Och detta utan den mycket höga halt av promille som brukar gå hand i hand med kräftskivor. Man kan ju vara klantig ändå liksom. Mer om det nedan. Dessutom hade mormor och morfar ett jättebra bord med tillhörande stol som Sigge gillade mycket och han satt flera timmar och lekte (kastade ner saker på golvet som man sedan fick lägga tillbaka) under helgen.

    Här sitter jag och leker. Det är roligast att banka med saker i bordet.

  Måste man ha löjlig hatt på kräftskiva? Även om man inte äter kräftor?

    Kusinerna och Sigge i Saras famn.

      Bild 1: Ja, man blir ful (nej, det är inte ett stavfel) av kräftor och Bild 2: Hela gänget.

    Spill 1 och spill 2.


Releasefest på Inkonst

Den tolfte september hade Fredriks band Legrand releasefest för sin nya skiva "Sidewalks & Stations" på Inkonst i Malmö. Sigge var såklart med och orkade i alla fall mingla och lyssna igenom tre låtar innan Sara fick ta med honom hem. Men inte nog med det, den lilla linslusen stal all uppmärksamhet och i tidningen dagen efter så var det såklart honom som fotografen från Sydsvenskan fastnat för och inte bandet. Jäkla unge. Men han var i alla fall sötast i sin rockoutfit som mamma hade stassat upp honom i. En mycket lyckad kväll och massor med folk.

   Lina, Linda, Sigge, Anna-Karin, Fredrik och Jenny

 Far och son.

 Martin (som spelar trummor) och hans Maria.

 Fredrik och Fabian.

 farbror Anders.

 Sinisa.

  Folket.

 Sara och Sigge.

 Coverboy.


Min...bara min...

"Kan fälv" sa visst pappa. Sigge kan inte säga det än men kroppsspråket talar sitt tydliga språk.

image278

image279

Sigge i sängen

Nu är det nära att han sitter själv. Tills dess kan man bara palla upp honom med det man har till hands. Som ett täcke till exempel.

image275

image276

image277

Farmor och farfar

I helgen kom farmor och farfar ner från Motala för att hälsa på Sigge. Dom la rabarber på honom så fort dom kommit över tröskeln och sedan fick vi inte låna honom på hela helgen. Sigge tyckte det var roligt och det gjorde farmor och farfar med. Mamma och pappa gillade också att få lite avlastning. För att inte tala om sovmorgon. Vi passade på att fira Johannas trettioårsdag också. Vi gick på stan, farmor tittade i tantklädesaffärer, Sara och jag var så uttråkade att jag knäppte en hel bildserie på när Sara petade i näsan, gamla hus och annat mög. På söndagen gick vi till mitt helvete på jorden, IKEA, och passade på att gå vilse i ett jäkla radhusområde och var tvungna att lotsa ut oss med hjälp av Googlemaps på mobilen. Ja jisses.

           





Kusinerna på besök

Nellie, Selma och Malin kom ner och hälsade på och då passade kusinerna på att busa. Rejält. Sedan var de i Folkets Park och tittade på djuren och lekte i lekparken. Eller nåja, Nellie lekte, Selma sov som vanligt och Sigge var frustrerad över att han inte kunde hänga med. Men vänta bara...

              

  

Lite hjälp på vägen

Sigge är ett otåligt barn. Han vill så mycket mer än han i dagsläget behärskar. Vilket gör mamma ganska trött. Så för att underlätta mammas vardag inhandlades idag ett stycke gåstol. Den kom hem, monterades ihop och.....vi insåg att Sigge är tio centimeter för kort för att nå ner med fötterna. Vi får väl se om den går att pimpa lite så att han kan nå ner med fötterna. Tills dess så verkar han klara sig fint med att misshandla backspegeln. Vi ger den max två dagar innan han lyckas bryta av den. Säg den lycka som varar för evigt. Mustonen undrade nog vad det var för nytt som vi kommit hem med.

        

Med smak för det goda livet

Nu ska vi minsann äta. Snart är ju Sigge stora karln och såna äter inte bröstmjölk. Dom sväljer T-bensstekar utan att blinka. Och äter en spädgris till frukost. Minst. Men innan man kommer dit så måste man ju börja nånstans. Närmare bestämt i purélandet. Alla som har försökt få en bäbis att fatta tycke för puréer av olika slag vet att man måste beväpna sig med följande:
1. Haklapp som täcker halva kroppen/mindre plastpåse.
2. Befinna sig utanför spottavstånd.
3. Ha rikligt med vatten till hands för decinfecering. Gärna av typen trädgårdsslang.
4. Vara utrustad med oändligt stort tålamod.
5. Gärna ha en förmåga att låta som;
          a) flygplan
          b) lastbil
          c) vad som helst som fångar barnets uppmärksamhet.

Man kan ju också tro att pappa är från småland (inget ont om smålänningar) men han har vid olika tillfällen sagt att "10 spänn??? för en burk? dom äter ju minst fyra om dan? det blir ju....en massa pengar. nä nä, här ska vi göra puré själv". Vi får väl se hur länge det håller i sig. I vår frys finns nu i alla fall smakportioner av morots-, broccoli- samt potatispuré så att Sigge kan smaka sig fram till pensionen. Förresten, varför heter det smakportioner när det inte smakar någonting alls? Eller nåja, nånting smakar det att döma av minen som Sigge gör på sista bilden.

        

Pappa leker rockstjärna

 Som många av er vet så spelar Sigges pappa i ett rockband som heter Legrand. Hur det än kom sig så fick vi en spelning på Malmöfestivalen istället för [ingenting], ja dom heter faktiskt så. Ett dygns varsel fick vi och det kändes ju dumt att tacka nej till en sån spelning. Sagt och gjort. Mamma fick vara musikeränka och släpa med sig son och pick och pack och komma och titta. Sigge är ju rätt van att frekventera konserter vid det här laget och det gick väl bra. Både för pappa på scen och för Sigge i publiken. Här kommer lite bilder från evenemanget.

                         
En förväntansfull Sigge... Marcus, Lina och Astrid Mammas kompisar Åsa och Terese

                         
Molly var också där              Sigge och Alva                     Åsa och Sigge


Ronny, Krista, Allan och Örjan

                       
Fabian och Fredrik            Anders och Sinisa      Fabian, Fredrik, Martin och Anders


Tältet sett utifrån

Sigge får vaccin

Idag var det tid för vaccinering för andra gången. Det började med att jag fick väcka en nyinsomnad Sigge. Han var sådär sugen på att vakna. Väl uppe var det dax för en ny blöja. Idag tyckte jag att jag väntat tillräckligt länge för att han skulle hunnit kissa i den. Men icke, han kissar på min nytvättade klänning. Då hade vi en kvart på oss att vara på plats. Tur att klänningen var svart för det fanns ingen tid för klädprovning. Min nya bära-ner-vagnteknik fungerade bra denna stressiga dag (tar hela vagnen med Sigge i och bär ner 3 trappor). En svettig teknik men effektiv och snabb. Väl framme var det 100 i kö. Om man inte är svettig innan så blir man. Lilla Sigge blev inte gladare. I ett väntrum fullt med småbarn och varma föräldrar blir inte stämningen alltför munter. När ett barn börjar skrika vet man vad som kommer hända. En efter en faller in. Som tur var hade vi en bokad tid så vi kom in snabbt. Sigge fick sin spruta, blev vägd och mätt. Nu är han 62,7 cm och väger 7300g.


Kissunge

Nu har han gjort det igen - kissat på mig. Det går aldrig fel. Så fort man tar av Sigge blöjan kommer det. Och var enda gång tänker jag....f.n....inte nu igen. Varför lär man sig aldrig. Finns det några trick som vi inte vet man ska göra för att undvika att bli nerkissad? I så fall är det dax för er att tipsa oss. Idag kissade Sigge ner hela mig och golvet, man undrar hur mycket urin det kan finnas i en så liten kropp. Och var enda gång är Sigge såå nöjd. Det måste vara härligt att få kissa i det fria.
 
   Bildbevis var ett måste denna gång.

  En nöjd Sigge.

Sigge goes Elvis

Just det. Häromdagen var det ju trettio år sedan "The King" gick ur tiden. Eller gjorde han verkligen det? Vi skulle vilja säga att Elvis has not left the building. Så spela upp inför ert inre "Also spracht Zarathustra" (den lilla snutt som alltid spelade innan Kungen intog scenen) och betrakta bilden nedan...


   image241

På Malmöfestivalen

Hur gamla var ni när ni gick på er första konsert? Själv har jag svårt att minnas min första. Förmodligen var den någon höjdare som Herrey's i Motala Folkets Park 1984 eller nåt sånt, vad jag kommer ihåg. Coolhetsfaktor minus tretusen. Sigge lär inte heller minnas sin första även om coolhetsfaktorn är betydligt högre än pappas. I går var vi nere på Mölleplatsen och lyssnade på Asha Ali och Balkan Beat Box. Sigge hade rätt roligt i sina nya hörselskydd och han verkade inte alls ovillig till att vara på konsert. Snart ska pappa köpa honom en gitarr eller varför inte en uppsättning trummor? Det sistnämnda lär pappa ju ångra i efterhand i o f sig... Eller också inte. Kanske en ny Keith Moon eller en Jimi Hendrix. Vi får se. Här är i alla fall lite bilder från gårdagskvällen.

           

Titta vi gungar

Det är så bra att det finns saker att låna. Av Malin och David har vi lånat Nellies gamla hoppgunga eftersom hon inte har nåt nöje av den längre och Selma är lite för liten. Sigge däremot, gillar den starkt.

     

Sigge åker till IKEA

Då var det dax för Sigges första besök på IKEA, Fredriks helvete men mitt paradis. När Fredrik åker till IKEA går han gärna genom varuhuset med snabba steg och tar det han behöver, sedan är han nöjd. Jag kan strosa länge bara för att titta och snappa upp några nya ideér. Idag var det Sigges tur - han älskar IKEA. Det finns hur mycket som helst att titta på, till mammas stora förtjusning. När vi kom hem skulle stolen invigas. dagens måltid - potatis, mums eller...

        

Våga vägra vara hemma

I lördags hade vi bestämt att vi skulle gå ut och ta ett glas vin/öl med våra vänner. Det var familjen Lina, Marcus och Astrid; Jenny, Mattias och Molly; vi samt det modiga paret Paulina och Fredrik. Jag såg fram emot en mysig sommarkväll i trevligt sällskap och gott vin. Jisses vad trodde vi. Vi var tre familjer som lekte parallellek - alla var upptagna med sin lilla familj. Och smarta, intressanta samtal - inte många. Men efter det att stackars Paulina och Fredrik gått kom vi fram till att vi minsann var duktiga som tagit oss ut, och varit hemifrån flera timmar. 

 Molly var hungrig mest hela kvällen.

 En nyfiken Astrid utforskade omgivningen (ganska ny på att gå).

 Och Sigge skulle bara stå.

     Men ack så söta.

  Vi förstod Paulina och Fredrik.


Sigge på Tivoli

Sigge har för andra gången varit utomlands i sommar, det exotiska Danmark. Vi åkte till Tivoli med mormor, morfar och Nellie. Vi hade bestämt oss för att byta liggdelen i vagnen mot sittdelen. Spännande. Så skoj har vi det, fniss. Det gick superbra. Sigge hade det toppen då han fick sitta upp och titta. Han tittade så mycket att han somnade av ren utmattning. 

           Fredrik förlorade, Sara vann - bäst.

 Sigge sover gott

           

     Efter en lång dag började Morfar bli "litta" trött.


Lata dagar i Åhus

Nu när vi haft så fint väder har vi passat på att besöka Åhus strand. Sigge tyckte det var sådär att ligga under parasoll. Ni som träffat Sigge på senare tid vet att han vill stå upp och titta. Stranden var inget undantag. Problemet var då att han fick vistas i solen korta stunder- detta för att hålla humöret under kontroll. Höjdpunkten var- Havet. Sigge hade kunnat stirra på havet i timmar om han hade fått. Autism tänker ni... Nej intresse menar vi. Lite sköna bilder från soliga stranddagar.

    

    Tjocka släkten på promenad för att  spela minigolf och äta glass.

     Sigge testar kusin Nellies hoppgunga.
 

Det här kan vi, nästan fem månader gammal

På fem månader händer det ganska mycket. Dom senaste veckorna har det hänt massor. Sigge kan numera snurra runt ett helt varv, från rygg till mage och tillbaka. Det är ganska skönt eftersom han då kan ligga längre stunder på en filt och leka med leksaker. Dessutom har han kommit på det här med ljud. Det är kul att låta och att hitta på nya ljud. Vi har dom senaste dagarna fnissat åt en hel mängd höga pipande läten som han utstöter till egen förvåning och glädje. Dessutom känns det som om han söker mycket mer fysik kontakt, speciellt när han ska sova, då vill han gärna ha handen i mammas eller pappas ansikte. Enda problemet är väl att han inte har nån vidare koll på hur hårt han tar i en. Det blir en hel del tysta svordomar när näsor och öron får en del tjuvnyp. Mamma tränar ihärdigt på att få honom att låta som en indian. En förmåga han säkert kommer att ha mycket nytta av i framtiden. Men kul är det. Nästa projekt: Att läsa "Krig och Fred". På ryska.

     

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0