Med smak för det goda livet

Nu ska vi minsann äta. Snart är ju Sigge stora karln och såna äter inte bröstmjölk. Dom sväljer T-bensstekar utan att blinka. Och äter en spädgris till frukost. Minst. Men innan man kommer dit så måste man ju börja nånstans. Närmare bestämt i purélandet. Alla som har försökt få en bäbis att fatta tycke för puréer av olika slag vet att man måste beväpna sig med följande:
1. Haklapp som täcker halva kroppen/mindre plastpåse.
2. Befinna sig utanför spottavstånd.
3. Ha rikligt med vatten till hands för decinfecering. Gärna av typen trädgårdsslang.
4. Vara utrustad med oändligt stort tålamod.
5. Gärna ha en förmåga att låta som;
          a) flygplan
          b) lastbil
          c) vad som helst som fångar barnets uppmärksamhet.

Man kan ju också tro att pappa är från småland (inget ont om smålänningar) men han har vid olika tillfällen sagt att "10 spänn??? för en burk? dom äter ju minst fyra om dan? det blir ju....en massa pengar. nä nä, här ska vi göra puré själv". Vi får väl se hur länge det håller i sig. I vår frys finns nu i alla fall smakportioner av morots-, broccoli- samt potatispuré så att Sigge kan smaka sig fram till pensionen. Förresten, varför heter det smakportioner när det inte smakar någonting alls? Eller nåja, nånting smakar det att döma av minen som Sigge gör på sista bilden.

        

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0