Fyra generationer

Farmor, farmors mor, Sigge och pappa.

image201


Två premiärer begås

Under semestern begick Sigge två premiärer. Äta fast (nåja) mat bestående av mosad mandelpotatis, samt att bada bastu. Speciellt bastun var väl en höjdare tyckte han.

           

Sonkamoutka, Kainulasjärvi och Männikkö

Jaha, har vi börjat blogga i tungor kanske ni undrar när ni läser rubriken? Nejdå, Sonkamoutka, Kainulasjärvi och Männikkö är ett par utflyktsmål vi hann med uppe i Tornedalen. När man ändå är tretusensjuhundrafemtio ljusår hemifrån så måste man ju passa på att hinna se så mycket som möjligt. I den norra delen av landet innebär detta att det blir en hel del åkande. Allt är helt enkelt längre bort. Men det är å andra sidan 110 km/h på nästan varenda väg. Vi gjorde väl tre större utflykter. Den första gick till broderlandet i öst, Finland, dit vi åkte med Anna och Daniel. Vi hann bl a med att gå på Alko (systemet), äta en oerhört internationell pizza (palestinskägd pizzeria i Finland där vi beställde på engelska och betalade med euro) samt att besöka en finsk souvenirshop som sålde allt. Från knivar till en uppstoppad björn (!).

        

De här kanske kräver sin förklaring. På väg tillbaka till Kaunisvaara efter Finlandstrippen så stannade vi till vid ett minnesmärke över ett gäng finska krigströtta soldater som flydde över till Sverige under WWII och gömde sig i en underjordisk håla. Finurliga som dom var så ledde dom bort röken från kaminen via en fejkad kolmila. Allt hade ju gått vägen om inte svenskarna skickat polis och armén på dom stackarna. "Så belönades antifascism i Sverige" står det bl a att läsa på stenen.

  

Sen var vi ju tvungna att åka och hälsa på Anna och Daniel i deras sommarresidens i Kainulasjärvi. Nästgårds. Sju mil, enkel resa. För er som är hockeyintresserade kan vi ju säga att bygdens stora son Mats Sundin byggt en sommarstuga i mammas hemby. Stuga är kanske fel ord. Mindre tornedalskt chateau.

                    

Vi skulle ju fiska också. Man måste fiska i älven när man kan. Turligt nog så var det "Harrens dag" i Kalix älv. Pappas morbror Kent råkar ha en sommarstuga som ligger precis vid älven. Så hela klanen Taikon packade in sig i trettielva bilar och for iväg. Det blev en hel del fiskande, en hel del trasslande med linor, en hel del korvätande och mindre med fisk. Faktiskt ingen fisk alls. Men det är ju inte det som är grejen. Grejen är att....ja...hmmm...vad är grejen egentligen? Stå och kasta och veva in gång på gång? Vissa pysslar med Feng Shui, pappa fiskar. Så är det. Sigge låg mest och chillade vid brasan inomhus.

                    


Utvecklingsfas: Mat

Ok lite fler inlägg innan semesterresan fortsätter. Nu har vi börjat en rolig fas-mat. Sigge fattar ingenting. Det är kontiga saker som stoppas in i munnen och alla säger ahhh, mmmmm, gott, gapa. Det är skoj att ha det i munnen, men svälja är väl att begära för mycket. Vår son är duktig på att kladda, så det är väl så långt vi har kommit. Men idag kl 11.00 skedde ett genombrott- Sigge drack 60ml välling. Vi är fortfarande chockade. Jisses nu börjar vi fantisera om att skaffa barnvakt.  
  Test: Välling: Sigge skriker och vränger. Inte gott
 Test: Gröt: Nja ganska gott om man kunde svälja
 Test: Banan: Mums, kul att ha i munnen och samtidigt stoppa in hela handen. Sanering

Lilla Selma

Måste pausa i vår semesterresa för att lägga in lite bilder på Selma. Sigge och jag var och hälsade på henne nu i veckan. Sigge var mycket intresserad av sin lilla kusin, det var dock inte ömsesidigt då den lilla fågelungen mest sov hela tiden. Pluttan ser lite arg ut på bilderna, det är hon ju dock inte. Lite samlad kanske  

      Visst är hon mini
   Sigge var pussugen. Han slickar mest vår lilla kattunge.
    Godingarna är samlade.

Vyer från promenad runt Kaunisvaara city

Lite bilder från Kaunis som Sara tog när vi gick ett varv runt byn.

        

Sigge ville inte åka vagn så den släpades med helt i onödan. Lägg märke till den otroligt snygga barnvagnen utrustad med myggnätet á la gardin.

     

Mattias Klum (känd naturfotograf) släng dej i väggen. Fredrik fick span på en orrhöna som lyckades fastna på bild. Ja, den var större i verkligheten.

 


Sigge ja Torniolaakso

För er som inte kan meänkieli som lär ovanstående betyda "Sigge och Tornedalen". Pappas kunskaper i förut nämnda språk inskränker sig till saker som är bra när man behöver få tyst på hundar, svära över mammor eller att kunna uttala skillnaden mellan ren, poro  (uttalas "pårro") och gröt,  (puuro, uttalas "pooro") och sist men inte minst, älgbajs. Hirvenpaska. Ett mycket användbart ord. Det ska Sigge få lära sig när den tiden kommer. I Kaunis så levs livet i ett betydligt långsammare tempo vilket kan vara rätt skönt ibland. Man går upp, dricker kaffe, äter frukost, dricker kaffe, pratar gamla historier, dricker kaffe, äter lunch, dricker...ja ni fattar själva. Det var inte så farligt mycket mygg heller för den delen och det är ju alltid positivt, Inget vidare med hjorton heller så man slapp bli utkommenderar på en myr. Sigge var sitt vanliga charmiga jag och skrattade och log åt alla som kom i hans väg.

Hemmanet


Sara (med kaffe såklart), Sigge och farmor.


Anita, Tommy och Krister


Fika i gammelmormors kök. 
 

Några bilder från en trevlig kväll i morbror Tommys stuga
              

Flyga flygplan

Kvartstornedaling som Sigge är så skulle han ju givetvis få sätta fötterna i moderlandets jord. Eller kvartsmoderlandets jord om man ska vara petig. Flygresan till Kiruna gick förvånansvärt bra. Två peppade föräldrar hade laddat upp med en kallakrigetstor arsenal av skallror, skramlande mjukisdjur och sina bästa grimaser. Flyga med småbarn. Ni vet vad jag menar. Vem har inte suttit bredvid skrikande småbarn på flyg och i sitt huvud mumlat saker som inte passar sig här? Ni har säkert också sett de lätt panikslagna föräldrarnas, lätt svettiga och ursäktande ansikten. Den bilden hade jag för mitt inre när vi bordade flygplanet. Hur det gick? Som den dans. Visst, vi gav ju etthundratjugo procent men Sigge var rätt nöjd. Och vi med.  Han t o m struntade blankt i sin första landing och somnade på pappas arm.

Pappa ger instruktioner innan take-off.



Glad kille.


Det här går ju bra...tummen upp.


Mission accomplished.

Kusin Selma har kommit

Nu har äntligen kusin Selma kommit. Vi trodde aldrig hon skulle komma ut. Men 14 dagar efter utsatt datum såg hon dagens ljus kl 18.54 den 24 juli (4 mån efter vår plutt el storplutt). Hon var 50 cm lång och vägde 3425. Vi har inte hunnit träffa henne då vi var i Tornedalen. Så nu längtar vi. Hon ska tydligen vara en rundare variant av sin storasyster alltså väldans söt. Vi hade tänkt åka till henne idag men mor och dotter hade inte tid för de skulle på möhippa. Det ska börjas i tid..... Bilder kommer 

I Roslagens famn

Framme i Edsbro så kom Maria och Niclas och hälsade på. På lördagen åkte vi på loppis i Norrskedika där ingen direkt fyndade, även om Niclas plockade på sig några suspekta gamla LP-skivor. Varmt och fullt med folk var det. Sigge njöt i fulla drag när vi gick rad upp och rad ner medans han tittade på folk och bubblade.

              



På kvällen var det dags att bada en svettig liten kille. Något han numer gillar väldigt mycket.



Sen på kvällen kom farmor och farfar...


  
...och på söndan Jenny, Mats och Viktor.

     

Snabbt stopp på vägen i el Stockholmo

Något visare av Sigges temperament vid bilfärder så planerade vi in ett strategiskt stopp hos Tomas, Hanna och Hjalmar i Enskede, Stockholm. Kul att se hur renoveringen av huset fortskridit. Stor skillnad sen sist. Vi passade på att ta en kopp kaffe i deras lummiga trädgård medans Hjalle och Sigge låg på en filt och lekte lite.

     

Första anhalten: Motala

Fredrik och jag såg fram emot en lugn och skön bilfärd upp till Motala då Sigge skulle sova. Oh no, det var en färd fylld med skrik och gråt. Väl framme var jag genomsvettig som den hormonkossa man är. Det tog väl Sigge en sekund att skina upp efter det att motorn stannat på Backsvalevägen 19a. Sigge var hett efterlängtad av farmor och farfar som tog emot honom så hans mor och far fick vila. Bilderna visar en blåsig promenad nere vid Varamon (badplats i Motala) samt bilfärden.

        


Sigges semesterresa

Så här ser det ut om man ska använda ett perspektiv sådär lite von oben. Som ni ser så är det en ganska omfattande resa som han har varit ute på. Vi måste faktiskt säga att det har varit både lite heaven och en del hell också när det gäller sonens reshumör. Första etappen till Motala var såååå rolig att Sigge ville skrika hela vägen utom sista halvtimmen då han däckade av ren utmattning. Mammas agerande i baksätet för att försöka hålla honom nöjd skulle ha resulterat i mängder av Oscars, Emmys och Guldbaggar om det hade varit på film. Vilket vi önskade att det hade varit eftersom man då skulle kunna stängt av och sagt nåt i stil med att "vilken jäkla skitfilm, den orkar vi inte titta klart på". Men nu utspelade det sig ju i verkligheten och man kan inte stänga av en gallskrikande bäbis som inte, absolut inte, vill sitta i en barnstol. Men sen ibland har han varit helnöjd och skrattat åt saker som vi inte riktigt begripit. Vi är väl inte på samma nivå än. När vi landat i Kiruna och var på väg till Kaunisvaara, lagom trötta, så gallskrek han igen. Pappa fick helt plötsligt den i efterhand briljanta idén att låta honom lyssna på mobilsignaler. Det fungerade över förväntan. När man fångat hans intresse så satte vi på Tomas Andersson Wij som mamma hade på sin telefon. Då somnade han nöjd och belåten. Om det är ett gott betyg till hr Andersson låter vi vara osagt. Nåväl, här är i alla fall en liten illustrativ bild över resan.

image124

Dopet

Så var det då dags för dagen med stort D, som i Dop. Vädret var för en gångs skull riktigt bra. Något som den här sommaren inte kommer att kommas ihåg för. Det var två lite smånervösa föräldrar som med entourage bestående av faddrar, kusin och Siggebärande farmor tågade in i Tyringe kyrka. Skulle han palla trycket eller skulle han skrika sig igenom sitt första offentliga framträdande? Med facit i hand gick det riktigt bra. Pappa lät Sigge gnaga lite på hans hand när humöret började tryta. Resultat: Sigge nöjd och smaskande. Pappa nerdreglad och lite småöm. Men man får offra sig för konsten som det ju heter. Efter avklarad ceremoni i kyrkan bar det av hem till mormor och morfar där det dukats upp till en riktig festbuffé. Den för tillfället inhyrde pressfotografen och tillika farfar fick av pappa otillräckliga instruktioner om handhavandet av digitalkamera varav det faktum att bildkvaliteten i just kyrkan lämnar en del övrigt att önska. Det blev en mycket lyckad och trevlig tillställning och vi skulle vilja å Sigges vägnar passa på att tacka alla för uppvaktningen.

                                         

Bortförklaringar, schmortförklaringar...

Som vissa kanske har märkt så har det inte uppdaterats här på evigheter. Man kanske frågar sig vad som hänt. Har vi kidnappats av utomjordingar? Eller kanske vunnit på lotto och levt lyxliv på Copacabana? Nejdå, svaret är enklare än så. Vi har i drygt tre veckor befunnit oss på resande fot i den verkliga världen där det inte alltid finns tillgång till sådana kommunikationsmöjligheter som till exempel internet. Men, nu är väntan över och det väntas inom kort flera mastodontinlägg med bilder från Sigges första sommarsemester. Eftersom vi i princip bara åkte hem, packade och vände norrut efter dopet så börjar vi där.


Sigge badar badkar

Vi var i Tyringe häromdagen eftersom vi hade bokat in ett prästamöte (Fredrik är en fjant som insisterar att det inte ska vara ett "a" i prästamöte, bah) för att planera Sigges dop. Vi passade samtidigt på att äta upp oss och bada badkar. Det var jag (Sara) som skulle bada med Sigge och naturligtvis skulle det fotas. Fredrik fick strikta order om vad han fick och inte fick fotografera. Inga nakenbilder på mig - jaja visst. Ni får ta del av de censurerade bilderna som ser någorlunda ut.

          


Ännu en kompis har kommit hem

Så har Sigges bekantskapskrets utökats. Med ännu en tjej. Jennys och Mattias Molly som föddes 30/6. Givetvis så var vi ivriga att komma och hälsa på för att kika på den lilla. Det var rätt intressant att jämföra dom. "Va, är hon såååå liten?", "Så liten var väl aldrig Sigge, eller?". Faktum är att han var faktiskt ännu mindre. Det går så jädra fort. I jämförelse med Molly så såg Sigge ut som en smärre Heffaklump.

     

Sigge på träningsläger

För varje dag som går upptäcker vi nya saker som Sigge klarar av. Nya ljud, skratt, joller- och för varje gång det händer något nytt ska kameran fram. Sigge har förstått det nu och ska naturligtvis inte visa sina trix utan tittar rakt in i kameran och fastnar. Mycket frustrerande. Nu får man smyga fram kameran för att fånga det där speciella som bara händer just då. Här kommer några bilder som visar vilken fantastisk kille vi har, hi.

        


Sigge äter katrinplommonspuré. Med hela ansiktet.

Ja som vissa vet så vill Sigge inte gå på toaletten så ofta och då får man hjälpa naturen på traven. Med katrinplommon... Faktiskt så fick han i sig lite, även om det inte ser ut så. Hjälpte det? Det kan vi lugnt säga...

     

Maglehem

I helgen var vi en sväng till Österlen där vi träffade Niclas och Maria i Marias föräldrars sommarstuga i Maglehem. På vägen hem så körde vi förbi en loppmarknad i Tollarp. Inga fynd gjordes men vi åt korv. Alltid nåt.

     

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0