En kvällsfika och en premiär

I går var Geri och Karoline här på besök och fikade lite. Och samtidigt passade vi på att för första gången tända i kaminen i vardagrummet. Jäklars vad mysigt det blev.

Sara och Geri   Karro och Sigge målar   Fredrik och Geri

Och slutligen....Tänt var det här!


Skyddsutrustning på

Ibland när borrmaskinen kommer fram är det viktigt att skydda små barnöron. Och låta honom leka med sin egen borrmaskin.




Pappavecka

Ibland är det gött att vara lärare. Som nu vecka 44 när man har höstlov. Sigge och jag har lekt tillsammans hela veckan och häromdagen fick pappa vara häst till en son som aldrig ville sluta. Inte ens när hästen var trött och hade ont i knäna och bad om att bli skjuten var det nog. Det blev 110db protester så det var ju bara att skaka liv i det gamla öket och fortsätta gnägga runt i vardagsrummet med en störtförtjust grabb på ryggen. Livet är inte lätt alla gånger. Sen har vi cyklat iväg till lekplatser och lekt ihop med Mollan och Astrid. 

Sigge i snåren    I svamplandet   Det gäller att ha tungan rätt i mun

Jag ska måla hela världen lilla mamma

Jag ska måla gris, jag ska måla ko...

...jopp hejdi, jopp hejda, jag ska bli konstnär.


A Kodak moment?

Nja. Men nästan.


Hej vad det går

Jag vet inte men den här bloggen börjar nästan urarta till en "jippi-vi-har-köpt-hus-och-renoverar-till-det-sprutar-ur-öronen-på-oss-blogg". Men vad fasen. Killen är ju i centrum ändå liksom. Bare with us. Så, vad har då hänt den här helgen. Tja, som alla andra helger. Lite pillemojsande här, lite skruvande där och mitt i allt en jätteduktig liten Sigge som kollar in, lär och härmar. Allt. I helgen har vi haft besök av hela familjen Johansson-Åström och mormor, morfar och Simson. Eller kort och gott "Sison", som Sigge kallar honom.
   Till Sigges stora lycka fick han en helt egen verktygslåda med egna verktyg (tack mormor och morfar, nu finns en chans att man får ha sina verktyg i fred). Sigge älskar sin "bange" (hammare). Skönt att den är i plast och inte gör så stora märken eftersom den används på allt. Sara har förresten gjort en trippel salkov nerför trappan och varit fin nog att bryta ett revben. Men efter besök hos läkaren och lite sköna -kör-inte-bil-när-du-äter-såna-här-tabletter så är hon i ganska fin form ändå. Men det var inte kul att höra henne i fritt fall nerför trappan på väg att göra välling mitt i natten. Kanske därför ledstängerna har målats i helgen och kommer att sättas upp. Snart. Nu till det väsentliga. Bilder från helgen.

Skrapa ner tapeter. Alltid lika kul.   Selma är kelsjuk...   ...men Sigge ville inte alls.   Nellie visar sina konster.  

Frukosttajm   Sigge och hans verktyg.   Mormor stryker gardiner.


En filt är en häst är en filt är en häst?

Ja, jag vet inte. Men den här filmen är så rolig att vi inte kan undanhålla er den. Sigge fick för sig att hans filt kunde vara en häst. Allt är ju möjligt i ett barns fantasi. Men det som gör den här filmen extrakul är mammas kommentarer. Speciellt när Sigge försvinner ur bild. Det är svårt att säga vem som hade roligast. Sigge som var framför kameran eller mamma som filmade. Hennes kommentar? "Jag låter verkligen som en mupp".


Konsten att hoppa

Sigge har lärt sig ett nytt trick. Att hoppa. Det är lite värre med landningarna men skam den som ger sig.

Vintergarderoben luftas

En dag förra helgen var det lite kallt. Vi passade på att testa Sigges vinteroverall. Han verkade tycka mycket om den och vi hade ganska roligt åt vår lilla marinblå nalle som lufsade runt i trädgården mumsande på vad han än kom över. Som t ex smultron och björnbär som konstigt nog fortfarande finns fast säsongen borde vara slut.

        

I mammas fotspår


Klippa gräs

Snälla Söderläge kom och fixa till vår trädgård! Den ser ut som en djungel. Vi har i alla fall kommit så långt att vi klippt gräsmattan. Trädgårdsarbetet får vänta till våren. Sigge var med ute och körde runt med sin gräsklippare eller kastade och bankade med den. Banka är något Sigge lärt sig på dagis så nu bankas det hela tiden.

Pappa och son klipper gräset

bank

Här skickar Sigge över gräsklipparen till grannen.

Paus i trädgårdssysslorna
  


Fikagäster

Sigge har haft småfolket på fika. Astrid och Molly med föräldrar var och hälsade på hos oss. Det var ett trevligt men intensivt besök. Sigge var taggad till tänderna och satt inte i 5 sekunder. Polarna var inte så långt efter de heller. De sprang runt som galningar och skrek höga ciss. Efter att familjerna lämnat oss sjönk vi alla ner i soffan av matthet, fniss. 

Kakdax   Busungarna   Astrid och gitarren   Molly och brandbilen 


Avaddå?

Are you talking to me?


Visst är det kul att flytta?

Några bilder från lägenheten och kartongparadiset vi levde i. Själva flytten gick relativt smidigt även om man har dubbelt så mycket saker som man tror man har. Sen fick vi ju inte upp sängen på övervåningen. Typiskt. Så det blev en tur till Ikea och införskaffa två enkelsängar istället. Så nu kan vi äntligen sova i vårt sovrum.

     

Här är en bild på sista turen från Värnhemsgatan


Ett vardagsrum i vardande

Hej på er. Nu är vi tillbaka. I dag först hittade vi sladden till kameran. Nu har vi tankat in en massa bilder från de senaste veckorna och vi kan väl börja med en exposé över hur vardagsrummet förändrats till dags dato. Än är det inte riktigt klart men näst intill.

Först började vi med att riva. Tanken var att vi skulle öppna upp valvet. Det tog en helg att sätta upp en balk över den nya öppningen och sedan mura upp igen. Slitigt, dammigt och rörigt.
Morfar Klas ska mura   Sigge mitt i dammet och röran   Sara, Sigge och morfar  

Nästa helg var det dags att börja måla... Lena och Sara städade övervåningen så vi skulle kunna flytta in våra saker där när det var dags för själva flytten.


En nöjd målare   En till nöjd målare   Lena i städartagen  

Första helgen efter flytt så skulle valvet till slut fixas till. Och snyggt blev det.

   Sigge kollade så att golvet låg rakt   ...och hjälpte morfar att spika   Allt foder på plats och målat

My name is Strömberg, Elon Strömberg

Nu har vi flyttat. Fast vi är inte direkt uppackade kan vi nog lugnt säga. Det är fortfarande kartonger i högar lite här och var. Och nånstans ligger USB-sladden till kameran. Och utan bilder, ingen kul blogg. Lite saftigt skvaller kan vi ju bjuda på i alla fall. I går kväll gick Sigge runt och hjälpte till/var i vägen (beroende på hur bra det går i arbetet för far och morfar så kan man se det på de två ovan nämnda sätten) och rätt var det var så hade han satt en skruv i vägguttaget. Inte bra. Inte bra alls. Han skrek till och Sara reagerade med blixtens hastighet och tog upp honom i famnen. Vi ringde till sjukvårdsupplysningen och dom sa att vi var tvungna att ringa 112. En stund senare hade vi lite celebert besök på kvällskvisten av ett läkarteam i akutbil. Man måste ju göra intryck på grannarna. Sigge hade i alla fall klarat äventyret helskinnad och kallas numer Elon Strömberg. Ja, vi har köpt petskydd och datorn är inkopplad till det enda kvarvarande väggutaget som Sara och jag vaktar i skift. USB-sladden ska vi leta efter i morgon. Vi tror att vi lokaliserat kartongen den kan befinna sig i.

RSS 2.0