Utvecklingen går framåt fast bakåt

Idag så satt Sigge och jag på golvet och lekte när han plötsligt upptäckte att man ju kan röra sig fast man sitter. På skånska kallas det "rumpekas" och det är det som försiggår på filmen. Om ni undrar.


Jenny & Mattias fyller år

Även när man blivit gammal så ska man ju firas. Det var fullt hus hos familjen Lundström-Åberg. Marcus, Lina & Astrid, Fredrik och Paulina och så vi då. Astrid passade på att leka med Mollys gym. Så här trevligt hade vi.

           


Selmas dop

I söndags var vi i Åhus på kusin Selmas dop. Det var hektiskt. Först vaknade man och fick kaffe och smörgås på sängen. Fars dag. Det var jättetrevligt. Sigge passade på att äta lite på presentpappret. Han gillar papper förresten. Häromdagen så hittade vi små pappersbitar på golvet och som ledde fram till en glad kille med ett halvt vykort i handen. Nåja, han verkar inte ha tagit någon större skada av det. Här är lite bilder från fars dag och dopet.

              

Första barnvakten

Sara och Fredrik ville hitta på något själva. Utan Sigge. För första gången. Maria var en ängel som ställde upp och passade Sigge och Martin kom dit senare när Sigge somnat. Gillar inte Martin barn? Nej, men han var sjuk och ville inte smitta ner Sigge i onödan. I alla fall så gick vi själva på picknickteater på Victoriateatern i Malmö och såg Hej Domstolgänget framträda sin "Hej Livet...och döden". Det var roliga och trevliga timmar. Vi passade även på att tömma den flaska vin som Fredrik inhandlade till en smällgravid Sara i Tyskland i februari så att hon skulle ha något att se fram emot. Den var god.

Sigge kiknar av skratt

Familjen Johansson-Tillaeus presenterar stolt en ny högkvalitativ film. Denna gång rör det sig om Sigge som busar med farfar och farmor. Pappa brukar kalla det för "det Johanssonska brytet". Något som tidigare iakttagits hos bl a morbror Björn och hos Sigges mor. Det rör sig helt enkelt om ett ostoppbart skrattanfall som är väldigt smittande. Vi kanske ska säga att vi inte är några hejare på att redigera så filmen har en viss startsträcka innan den kommer igång. Men luta er tillbaka i soffan, ta fram popcornen och njut av denna director's cut.


Hos farmor och farfar

Vecka 44. En vecka som Fredrik sett fram emot ända sedan....ja, mitten på augusti. Nästan en hel vecka ledigt. Vi bestämde oss för att göra en liten resa till farmor och farfar i Motala. Och dessutom skulle Sigge få färdas kungligt i sin nya stol eftersom den gamla blivit för liten och det enda man kunde göra i den var att skrika. Det ville far och mor helst undvika. I fyrtio mil. Resan gick jättebra och Sigge trivdes, om inte som fisken, så i alla fall tillräckligt bra för att inte roa oss med illvrål hela resan. Så vi har helt enkelt latat oss hela veckan lång och bara varit. Fantastiskt skönt att kunna få sova på morgnarna och låta Sigge leka med farmor och farfar. Alla parter nöjda. Under veckan i Motala bestämde sig Sigge för att han skulle bli stor. Stora barn ammar inte. Han hade helt enkelt fått nog och roar sig (och oss) numera med att prova att äta det mesta, även om inte allt går ner lika lätt. Favoriten är fortfarande efterrätten som han girigt gapar efter och slukar. Farbror Anders och hans Johanna kom till Motala och vi var och fikade på Stubbegården söder om Vadstena där fikat kostar 100:-. Dyrt? Ja. Men det var buffé. Bara att äta.  Sigge passade också på att ta sina första pianolektioner av farfar (som för övrigt bara spelar piano på Julafton. Efter snapsen). Sen var vi och åt hos en gammal kompis till Fredrik och Anders som öppnat restaurang i Motala.

              

           

        

Hela familjen goes swimming

Som av en tillfällighet dök det upp ett tillfälle då alla tre av oss kunde ge oss i väg och bada tillsammans. Det var en rolig upplevelse för mig eftersom Sara hittills har agerat den lilla sjöjungfrun. Här kommer några bilder på far och son i bassängen, som Sigge för övrigt lätt skulle ha kunnat tömma på vatten om han fått tillräckligt med tid. För det är tydligen jättekul att sörpla vatten.

            

Första tanden

För det första kanske vi ska säga att det var ju ett tag sen vi uppdaterade här och det har hänt en del saker i Sigges liv. Efter 4 månader av gnagande och dreglande så har han fått sin första tand. Under dennna tid har vi fått höra från alla att det måste vara tänderna som är på gång. Men icke, han har helt enkelt gillat att tugga på allt. Han har dessvärre inte mått så bra under tiden. Fingrar är favoriten vilket inte varit någon höjdare då man fått sig ett och annat Drakulahugg. Efter många timmars försök lyckades vi fånga den på bild. Man fick ligga som värsta naturfotografen som väntar på en sällsynt fågel innan den visar sig. Men skam den som ger sig.

image354

Premiären i gåstolen

Såhär såg det ut när Sigge precis började använda sin gåstol. Då gick det inte undan lika mycket som det gör nu. Jag är övertygad om att ett klipp i en nära framtid kommer att visa skillnaden. Men här och nu, en något förvirrad ung man med mycket att greppa och slicka på.


Filmtajm

Vi lever ju i en tidsålder av fantastisk teknik. Nu har vi äntligen orkat lära oss hur man kan ladda upp små filmklipp på vår klimp på youtube. Vi hoppas att han förlåter oss i en avlägsen framtid om vi skulle trampa på hans ego att offentliggöras på detta sätt. Men vi vet ju samtidigt att det är roligt för folk på avlägsna platser att se honom i rörelse. Så, härmed introduceras en rörlig Sigge. Första klippet ut är hans premiär i en gunga. Något som han verkar tycka är mäkta roligt.


Första gången hemifrån

Sigge har för första gången sovit över hos mormor och morfar - själv. Hans mamma och pappa skulle gå på fest - själva och få sova ut dagen efter. Vi åkte till Tyringe på fredagen för att instalera plutten. Precis som om det behövdes. Han saknade oss inte en gång. Han tom somnade fortare då mormor och morfar skulle lägga honom. Men VI saknade honom och inte kunde vi sova så där lääänge dagen efter. Varje gång vi ringde (Sara alla gångerna) hörde vi honom skratta och bubbla. Lite hemlängtan kunde man väl ändå få begära. Vi är jätteglada att det gick så bra och det ska bli en vana. Vi har redan bokat in en ny fest.

 Tomt och tyst utan vår Sigge


Sigges sociala liv

Oktober månad har varit en riktig sjukdomsmånad för Sigge. Men nu är den över till vår glädje. Sigges sociala liv har inte varit som det brukar. Efter sjukdomsperioden var det bara för mamma Sara att plocka fram agendan igen och börja boka in möten. I förra veckan var vi för första gången på Öppna förskolan. Det var en riktig höjdare. Sigge var helt stum av förtjusning och visste inte åt vilket håll han skulle titta på. Det var tom så att han hoppade över sitt sovpass. Mindre skoj för Sara. I slutet av veckan fick Sigge besök av Jennie, Frans, Jenny och Molly ena dagen och Åsa och Nike andra.  

             


En vanlig dag

En vanlig dag för Sigge innebär inte att man slappar och tar det lugnt. Det ska hända saker. När gåstolen börjar bli tråkig leker man lite på golvet eller i soffan sedan är det dags att flyga för att sedan äta och sedan gå med hjälp av mamma eller pappa. Ja tiden står inte stilla och vår son aktiverar oss. Här kommer några sköna bilder på vad en vanlig dag kan innehålla.

             

 Sigge leker Dracula


3 dygn utan sömn

Natten till idag var tredje dygnet som Sigge hade över 40 graders feber. Det har inte blivit mycket till sömn. Sigge har endast varit lugn i Fredriks eller min famn. 8 kilo blir man ganska trött av att bära efter ett tag. Imorse stod termometern på 40,6 grader.  Då fick det helt enkelt räcka. Vi ringde till Barnakuten och åkte dit vid niotiden. Efter drygt tre timmar av väntan, bl a på att Sigge skulle klämma ur sig några droppar så att de kunde ta ett kissprov (det går ju hur bra som helst annars hela tiden, varför inte när det verkligen gäller???) så fick vi reda på att det förmodligen bara var ett virus och att vi kunde åka hem. Idag har vi inte gjort så mycket annat än att halsovit oss igenom dagen. Så även Sigge. Men peppar peppar så verkar det som om den värsta febern har lagt sig nu och framåt kvällen så började man kunna ana hans rätta humör emellanåt. För övrigt så verkar det som om junior tagit efter ett av pappas stora intressen här i livet.

image323


Sjuklingen

Sigge är sjuk nu när vi äntligen fått lite fint väder. Det är bara att ställa in alla aktiviteter. För ovanlighetens skull sover han vilket betyder att jag har en massa tid till annat. Men då uppstår problemet - vad ska jag göra? Det slutar med att jag tittar på TV istället för att göra något riktigt mamma kreativt som att baka bullar. Ja det händer ju inte så ofta, eller aldrig...å nu kändes det plötsligt som att jag var en dålig mamma. Jag är bra på annat, blogga tex.
Före Sigge insjuknade passade jag på att fotografera mina kära i topmodel anda. Titta och njut.

 En sjuk Sigge

           
Mina supermodeller


Nya framsteg

Yes, Sigge når ner till golvet i sin gåstol och då händer det saker. Han tar sig framåt. Problem uppstår då väggen kommer. Han fastnar helt enkelt och förstår inte hur man ska ta sig vidare. Det är bara en sak som löser problemet, mamma eller pappa får komma och vända.... tills nästa vägg tar emot. Vi jobbar på att lösa problemet. Just nu är vi vid momentet - Sara el Fredrik står och tjoar på Sigge. Ibland leder till att han blir så glad att han tar i av bara farten och kommer från problemet den gången.

image314

Sigges nya hobby

Sigge och jag åkte till Åhus för att hälsa på kusinerna. En av dagarna packade vi ihop oss och barnen för att gå en promenad....Nellie energiknippet behövde springa av sig. Sigge är inte killen som gillar att åka vagn så det blev ännu en promenad med gråt och joxande i vagnen. Tur att det finns sele. Väl framme på lekplatsen satte jag Sigge i en gunga, han tystnade. Sigge satt i gungan i 40 minuter och sa inte ett pip. Eftersom han inte var sjuk förstod man ju att han trivdes. När det var dax för vagnen igen var det samma visa, skrik och gråt. Nu ska Fredrik bygga om vår vagn till en gunga..

        


Sigge på babysim

Nu har Sigge börjat på babysim. Men i jämförelse med de andra kompisarna är han ingen baby. Sigge är äldst och ser ut som en jätte bredvid de andra pluttarna på 2 - 3 månader. Men det har ju sina fördelar, som bilderna visar har Sigge lite hull - ja inte så lite och det medför att han inte fryser lika lätt som sina kompisar. När de andra barnen börjar skrika och bli hungriga och är tvugna att gå upp, då ligger Sigge kvar i bassängen och sörplar vatten och trivs. Vid det senaste träningstillfället hade vi mormor och Nellie på besök. När mormor dokumenterade Sigges träning gled Nellie längre och längre ner i bassängen. Det slutade med ett helt nytt ombyte kläder. 

                 

 


Ett helt grattis på en halv födelsedag

Idag fyller Sigge sex månader. Det har han firat genom att tjura sig igenom en hel eftermiddag. Det var som om själva f-n flugit i honom. Men man kan ju inte vara glad jämnt. Sen har vi varit på sexmånaderskontroll på BVC och mätt och vägt honom. Lagom till sin halva bemärkelsedag är han nu 65,5 cm lång och väger 7940 gram. Bilden är dock tagen innan humöret svängde till det värre. För övrigt kan tilläggas att det inträffade samtidigt med att pappa kom hem. Så tidigare blogginlägg får nog revideras lite. Det är inte alltid skolsken när far kliver över tröskeln.

image302

När pappa kommer hem

När man varit hemma en hel dag tillsammans kan man lätt bli lite trötta på varandra. Nu menar jag mamma sonrelationen. Sigge är tjurig och lite gnällig. Sedan kommer Fredrik hem och man beklagar sig och vad händer - Sigge blir solskensbarnet. Det är tacken, fniss.

     
Fredrik och Sigge busar


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0