Tillökning
Det är sant som det är sagt, att det är inte barn som tar plats utan alla deras saker. Vi har rätt nyligen införskaffat ett stycke sulky som Sigge gillar järnet. Han sitter som en kung och när man går med honom så flaxar hans små armar än till höger än till vänster, ivrigt pekande på allt han ser. Nu när det börjar bli vår och lagom varmt så kom vi på att vi måste införskaffa en cykelsits till honom också. Vi kommer att susa runt vad det lider.
Barnkalas








Ett gryende litterärt intresse?

Här bejakar vi vår kvinnliga sida


På resande fot
Sedan var vi hos min jobbarkompis Sara i Skurup. Det var en dimmig dag och pappa försökte underhålla sonen under tågresan med att peka ut genom fönstret och berätta vad vi åkte förbi. Ni som har åkt pågatåget mot Ystad vet att efter Oxie så blir det mest....fält....och ett....fält....och ett fält. Det var svårt att säga vem som tröttnade på att titta först, Sigge eller pappa. I alla fall så är Sara mammaledig med sin yngsta dotter Embla. Det var mycket trevligt och båda pappporna var grymt avis på deras stora hus med en källare där barnen hade ett helt rum att husera i. Tänk, att slippa städa upp alla leksaker varje dag. Lyx. Denna gång glömdes inte kameran. Däremot fanns det knappt tid att ta bilder. Sigges febless för trappor gjorde att man fick springa och hämta tillbaka honom hela tiden. Utom en gång då han lyckades smita undan sina bevakare och glatt klättra hela vägen upp. Bilder från helgens barnkalas kommer så småningom...

Sigge undrar när tåget kommer.

Sara, Embla, Sigge, en rosa häst, Nike och Daniel

Sigge och Embla
En skummis



Sigge fyller år
Så var det då dags att gå från noll till ett. Sigges första födelsedag. Jag tror att hans föräldrar nog la större vikt vid den än huvudpersonen själv. Man blir ju sådär lite fånigt nostalgisk och minns tillbaka ett helt år i tiden. Men det är kusligt hur fort det går. Och värre lär det väl bli. Det blev i alla fall en dag full med händelser. Men nu tar vi det från början.
Sigge väcktes något förskräckt och förstummad över att hans två föräldrar stod över honom och lät konstigt där han låg och trynade i sin säng. Vi sjöng alltså "Ja, må han leva" för honom. För första gången. Sedan gick vi upp och så fick han några paket att leka med.
...sedan kom farbror Anders och Johanna med frukostfika och ännu mer paket.
Efter det lade sig lugnet en liten stund innan hela familjen Johansson kom på besök. Till slut såg det ut som om Toys R Us huvudlager hade lagt beslag på vår lägenhet. Det var leksaker överallt.
Sen var det dags för tårta.
När man fyller ett år så får man faktiskt smaka lite.
Kusinvitaminer
Sen, efter allt firande, så blev man ju trött.
Slutligen en blandad kompott av mingelbilder. Håll tillgodo.
Gunga mig


Hey there Mr DJ





Mina nya skor

Skochocken

Jag passar på att peta näsan lite nu när jag ändå är fast här
GLAD PÅSK
Påskkärringen Sigge önskar alla en glad påsk.
Mamma hjälpte till att måla mig - visst är jag fin!
Jag fick en fin kyckling att tugga på
Guben i låddan
Att ta hem tjejer






Första fotbollsmatchen

Hubba med Thea och Jenny med Mollan

Matchen

Så här glad blev Sigge när JJ kliniskt rullade in bollen i nätet bakom Asper.
Den nakna kocken
Gåvagnen






Bus i soffan


Mjaaauu
Sara: -"Fredrik, är du i köket?"
Jag: -"Nej, du är väl i köket?"
Sara: -"NEJ jag är inte i köket. Är Sigge med dej?"
Jag: -"Nej jag trodde Sigge var med dej."
[Två sekunder senare]
Sara: -"Fredrik för &%¤%#&" kom hit!"
Vad var det egentligen som utspelade sig? Jo, en liten kommunikationsmiss gjorde att Sigge lyckades finta bort båda sina föräldrar och satt själv i godan ro på köksgolvet med ett finurligt leende på läpparna. Varför så glad? Jo, han hade vält ut kattens mat och satt förnöjt och pillade i sig torrfodersbit efter torrfodersbit.
Numera äter katten på fönsterbrädan.
Häpp.
Jag kan leka själv
Sigges lek består till största delen av att välta ut alla sina böcker ur tidningsstället eller kliva i lådan med alla leksaker i och sedan antingen kasta ut dom på golvet eller kliva ur lådan igen och sen kasta ur alla leksakerna. För att sedan börja om igen. Och så håller vi på fram till mellanmålet och därefter blir det lite sömn. Då plockar pappa upp alla leksakerna så att Sigge ska få göra samma procedur igen när han vaknat.





Summan av ovanstående leder alltid fram till detta.

Mat är gott och nyttigt.
Det stora banankriget

Hmm, banan är gott. Och kladdigt.

Jag kan få loss tallriken. Om jag drar tillräckligt hårt så.

Ge mig meeeeer.
Det ännu större makaroner-med-tonfisk-och-avokadokriget.

Vad är det här för nytt dom ska utsätta mig för?

Nåja, vi kan väl smaka lite.

Jag vet inte, det känns som om man borde...

...anfalla på bredare front.

Sådärja.

Jag är grymt nöjd med min insats.