Sigge och Olle

Idag vaknade pappa på soffan dit han hade fått förlägga sin nattsömn pga en envis hosta som störde övriga familjen. Ett tips, somna inte med huvudet på armstödet. Man får så himla ont i nacken. Ironiskt nog så slutade hostattackerna efter det att pappan hade väckt mamman och omgrupperat hela familjens natthärbärge. I alla fall. Mamman fick ett par välförtjänta timmars (två stycken) extra sömn på morgonen och pappa och söner rumlade runt härnere. Sigge ville så gärna "bära" (=hålla) Olle i soffan så pappa tog lite kort på dom.

  

Sigge och Olle (som gör en mycket bra imitation av en blåsfisk).



En Sigge som tröttnat på att posera och blåsfisken på rymmen.

Ungefär där slutade idyllen. Sigge fick psykbryt på Maxi. Låt mig göra en lång historia kort:
Föräldrar lanserar begreppet "storhandla" för prepubertal 2-och-nåntingåring som glatt svarar "Jaaaa, Maxi". Redan det är ju sjukt. Dom förklarar noggrannt att vi "inte ska handla leksaker utan bara mat, men om du är snäll och sitter still i vagnen när vi handlar kan du få en kula (= leksak i en sån där automat där man petar i en tia och får nån sketen leksak som går sönder på tio sekunder i en plastkula)".

Visst. Fine. Jättebra.

Olle skiter ner sig när pappa precis baxat in ungen i overall och är på väg ut. Sigge skriker "vill gå uuuuut" fullt påklädd. Mamma och Sigge går ut, pappa lätt svettig byter på Olle som bajsat för en hel kontinent. In med familjen i bilen. Iväg till Maxi. Sigge smågrinig. "Kom ihåg, snäll i vagnen så får du en kula". Lätt. Vi har koll. Det här kan funka. Pappa tar barnen, mamma springer som en vettvilling med scanner som gevär och skjuter varor för glatta livet. Hej vad det ska gå.

Ankomst Maxi. Det går direkt åt helvete. Sigge får fel leksak. En sketen blå asliten Rädda Nemo-fisk. Redan här börjar man ju inse att det här bara inte kommer att funka. Bara att ta tjuren vid hornen och repetera mantrat "andas lugnt, jag är inte rädd, jag kan storhandla".

Sigge vill inte sitta i vagnen, han vill gå. Efter tio meter får han syn på leksaksavdelningen och springer iväg. Pappa går efter med Olle som inte vill sova sig igenom äventyret/katastrofen utan börjar skruva på sig och smågny. Sigge och pappa går igenom leksaksavdelningen. Sigge plockar på sig en leksak från filmen "Bilar" och vägrar släppa den. Pappa förklarar att vi inte har råd med 349 kronor just nu. Då kommer en annan pappa med en dotter som ska handla till något barn de känner och börjar prata födelsedag. Sigge säger att han också fyller år. Pappa försöker förklara att det gör du visst, men inte just nu. Efter en evighet tar pappa upp sitt barn, trycker ner honom i vagnen och kör från leksaksavdelningen med en illvrålande unge i vagnen. Där han sitter i femton sekunder, sen ska han till mamma. Sliter sig loss ur vagnen och plöjer iväg vrålandes "maaaaammmaaaa" och då har vi inte kommit längre än till mejeriavdelningen (för er som vet hur Ica Maxi på Cypressvägen ser ut). Andra kunder stannar upp och ser sig omkring; är det ett vilset barn? stackars unge. Pappas blickar talar tydligt om att "nej, han är min och jag är en stolt förälder som har koll på det här med att storhandla".
 
Nu ska jag inte plåga er med fler detaljer men så där höll det på hela vägen fram till kassan, på parkeringen, i bilen hem och ebbade ut först efter en flaska välling - som han lyckades tjata sig till - i soffan hemma.

Kvällen blev iof sig bättre. Sigge somnade utpumpad kvart i åtta och Olle sussade in så sött inte långt efteråt. Och dagen slutade väl där den började ungefär. Med ett par kort. Nu på en Sigge som parkerat sig i en papperskasse.