Sigge och Olle

Tänk vad två år går fort. Och tänk vad vissa minnen alltid sitter stenhårt inristade. Som till exempel hur vädret var den där dagen då man blev förälder. Ni vet vad jag menar. Den 24 mars väckte oss med sol och lagom kallt vårväder. Precis som den dagen då Sigge föddes. Det var nästan som om han kände på sig att något speciellt skulle hända för han sov ganska oroligt den natten men tur var väl det eftersom han inte ville vakna på morgonen och två föräldrar lyckades smyga sig ner och förbereda lite frukost till honom. Och sjunga ett lagomt morgonrossligt och disharmoniskt "Ja må han leva". Jag har aldrig sett honom vakna så fort. På två tusendelar av en sekund gick det från djupaste sömn till ett "paaaaakeeeeeet" av sällan hört decibelantal. Det var kläder och Skopisar och fiskpussel och Pippi, Annika och Tommy och gud vet vad. Och mitt i allt en glad kille som rev och slet så svetten lackade.

        

Sen kom mormor, morfar, Malin, Nellie, Selma, David och Anders och Johanna förbi en sväng på eftermiddagen. Då blev det tårta i stora mängder. Och ännu mer "paaaaaakeeeeet".

           

        

Och när alla gästerna begett sig hemåt såg huvudpersonen ut så här i ansiktet. Både pussmärken och kakrester. Födelsedag jo jag tackar.