Farmor fyller 60
I helgen har vi varit på utflykt till Blekinge. Varför? Ja varför inte. Vi och Anders och Johanna åkte till Ronneby i fredags och mötte upp farmor och farfar. Det första vi gjorde var att reka lekplatser. Vi hittade en inte långt från hotellet och dit styrdes kosan ganska snart.

Lördagen inleddes med en tripp till Karlskrona där vi gick på marinmuseum. Men först hittade Sigge såklart en lekplats. Igen.

Väl inne på muséet kom vi på att farmor och Sigge har vissa likheter. Det går i släkten liksom. Som till exempel förkärleken att glida fram i tillvaron. Nu kanske vi ska nämna att farmor nyligen blivit släkt med Stålmannen, d v s bytt ut en försliten höftled till en i stål. Eller vad dom nu använder. Således åkte både hon och Sigge räkmacka genom muséet.

Tillbaka på hotellet i Ronneby drack vi lite champagne innan vi åkte till Ronneby Brunn för att äta middag. Fredagens middag blev lite hastig p g a en ung mans ovilja att vara vaken. Men den här gången så gick Sigge och pappa ut en sväng i Brunnsparken och då somnade han. Sen sov han igenom resten av middagen. Att pappa fick äta sin oxfilé micrad var ändå helt okej.

På söndag morgon när vi vaknade hade någon vänt upp och ner på vårt rum. Jag vet inte hur vi bär oss åt, kanske beror det på de ständiga kubikmetrarna grejor man alltid har med sig nu för tiden, men ge oss en kvart och vi är överallt.

Sedan åkte vi till en liten by utanför Ronneby där det var skördefest. Där var en kvinna iklädd 1700-talsutstyrsel som red på häst. En Bellman och en Ulla Winblad som sjöng (norsken och dansken syntes dock inte till) och äpplen, korvar och annat till tusen. Där skiljdes våra vägar och vi vände söderut till Malmö och farmor och farfar norrut. Det var en intensiv men mycket trevlig helg.





Lördagen inleddes med en tripp till Karlskrona där vi gick på marinmuseum. Men först hittade Sigge såklart en lekplats. Igen.




Väl inne på muséet kom vi på att farmor och Sigge har vissa likheter. Det går i släkten liksom. Som till exempel förkärleken att glida fram i tillvaron. Nu kanske vi ska nämna att farmor nyligen blivit släkt med Stålmannen, d v s bytt ut en försliten höftled till en i stål. Eller vad dom nu använder. Således åkte både hon och Sigge räkmacka genom muséet.



Tillbaka på hotellet i Ronneby drack vi lite champagne innan vi åkte till Ronneby Brunn för att äta middag. Fredagens middag blev lite hastig p g a en ung mans ovilja att vara vaken. Men den här gången så gick Sigge och pappa ut en sväng i Brunnsparken och då somnade han. Sen sov han igenom resten av middagen. Att pappa fick äta sin oxfilé micrad var ändå helt okej.







På söndag morgon när vi vaknade hade någon vänt upp och ner på vårt rum. Jag vet inte hur vi bär oss åt, kanske beror det på de ständiga kubikmetrarna grejor man alltid har med sig nu för tiden, men ge oss en kvart och vi är överallt.

Sedan åkte vi till en liten by utanför Ronneby där det var skördefest. Där var en kvinna iklädd 1700-talsutstyrsel som red på häst. En Bellman och en Ulla Winblad som sjöng (norsken och dansken syntes dock inte till) och äpplen, korvar och annat till tusen. Där skiljdes våra vägar och vi vände söderut till Malmö och farmor och farfar norrut. Det var en intensiv men mycket trevlig helg.






Kommentarer
Postat av: stålfarmor
Tack ni pojkar, med flickor, och Stgge så klart, för uppvaktningen och en fin, minnesvärd helg tllsammans. Ni finns alltid med i "hidden heart"
Kramar fråm farmor
Trackback