Sigge och Olle

Ursäkta parafrasen på bandet från den gröna öns dunderhit från '83 eller nåt sånt. Men vilken underbart skön morgon. Sara skulle inte börja jobba förrän efter åtta så hon tog Sigge när han vaknade strax efter sex och jag fick ligga och dra mig till nästan sju. Fredagar förresten, är ju den dagen i veckan då Sigge och jag åker eller promenerar till Öppna förskolan som han älskar. Att få busa runt med andra barn och lyssna på sånger och ha det mysigt. Det var ju planen idag med. Men ibland händer det saker som rubbar hela ens tillvaro. Jag fann mig nödgad att utnyttja hemlighuset och Sigge satt och lekte.
   Rätt vad det var så hör jag hur han skriker till. Nåja, han har väl snubblat tänkte jag. Det var inga högre toner men jag fick ju skynda på. När jag kommer ut i hallen sitter han och småsnyftar lite på golvet och katten ligger bredvid och ser sur ut. När jag tittar ner på golvet så ser jag blodfläckar (pölar låter lite väl överdrivet, men fläckpölar?). Sigge har väl en gång för mycket testat kattens tålamod och han har svarat med det att riva Sigge i fingret. Jaha, leta plåster och försöka plåstra om en vilt skrikande unge är inte så lätt. Först måste man ju torka rent det också. Det såg inte så farligt ut men plåstret satt ju på i trettio sekunder innan han rev av det. Nåja, ett plåster till hade vi ju hemma. Sen var det dags att sätta på honom andra kläder, de han hade på sig hade ju blodfläckar på sig. Byta om själv (vit t-shirt och blod, ingen bra kombo). När jag väl satt och kämpade med hans byxor så ser jag hur det rinner igen från fingret.   
   Hmmm, nu börjar man ju bli nervös. Ändring av planerna. På med alla kläder och ner till vårdcentralen där en sköterska konstaterade att jo det var ju en ordentlig reva men inte så djup. Bara att plåstra vidare.
   Allt detta innan klockan tio. Sen ringde farbror Anders och vi gick upp till stan för att köpa mer plåster och ta en fika på S:t Knut. Väl där så flaxade Sigges armar åt alla håll. Det var duvor, blommor, barn och motorcyklar. Och allt skulle man peka på. Men nån större skada verkar han inte ha tagit av morgondagens incident utan nu sitter det fjärde plåstret på. Där är vi nu. Några bilder på Anders och Sigge. Tagna med mobilkameran i motljus därav kvaliteten...