Sigge och Olle

Vårt relativt nyinskaffade och än så länge stämda piano har börjat användas. Inte bara av pappa utan också av Sigge som i går bjöd på en nakensymfoni. Pappa försökte hänga med och skulle stämma Sigges gitarr som han fick i julklapp. Men då lackade Beethoven ur och vägrade spela nåt mer.

Olle har ju hunnit dra på sig två förkylningar innan han ens blivit tre månadet. Och idag åkte vi till Barnakuten efter fyra dagars kaskadkräkande här hemma. En liten dagstripp på fem timmar. Läkaren undrade vad vi menade med kaskadkräkningar och frågade hur långt han kräktes. Hur långt? Det är en lika korkad fråga som när Kurt Olsson frågade Patrik Sjöberg hur brett han hoppade. "Jaa, sisådär en halvmeter", sa vi och måttade med armarna. För det är vad han har gjort, kaskadkräkts. Det är tur att vi numer har hus och egen tvättmaskin som man kan nyttja närhelst behovet infinner sig.
    Sigge var i alla fall en hjälte och var jätteduktig och stod ut hela tiden. Efter ett tag gick han och pappa till Mobilia så han kunde få nåt att äta samt att vi säkerställde morgondagens behov av champagne. Vi passade också på att köpa oxfilé och hummer till vår romantiska nyårssupé på tu man hand. Ja vadå? Man kan väl få drömma om en mysig middag med sovande ungar och utan kräks och gå-och-lägg-sig-vägran. Vi gör det i alla fall. Vi får väl se i morgon kväll hur det hela artar sig.

När vi kom hem så däckade Sigge i soffan 18.19.
Och Olle har inte kräkts än. Än.

Jag kan sitta. Om man sätter mig stadigt.

Här är en samling julbilder från mormor och morfar i Tyringe där vi tillbringade julafton. Det var pulkaåkning och mat- samt julklappsorgier utan dess like. Sigge tog det där med jultomten med ro och satt som ett tänt ljus när det var dags för klapputdelning. Sen la han alla sina paket på hög innan han skred till verket med att öppna dom.

     

     

     

     

     

     

     

Olle myser i soffan med Bamse som än så länge nästan är större än han själv. Eller myser och myser förresten, skräckblandad förtjusn...nej, bara skräck.

Sigge fick en rittavla av farmor och farfar i julklapp. Den är ännu inte lika rolig som förpackningen blev efter det att pappa sågat upp två fönster i den. Då blev det en kiosk/koja som han har gömt sig i/krängt glass från.

Vi har glömt vår USB-sladd i Tyringe så vi har inga julbilder att bjuda på. Däremot tog Sara lite bilder här hemma nu i dagarna med vår andra kamera. Kusin Selma gav ju bort alla sina nappar till tomten. Sigge är inte ens i samma land. Han har ju tagit tre steg bakåt med nappanvändandet. Och nu duger det inte med vilken plugg som helst. Den enda napp som fungerar är en med Nicke Nyfiken på.

Sent om sider är nu grannen inburen och pyntad. Sigge var pigg på att hjälpa till. Ibland lite för ivrig men efter en stund så står den nu där i all sin prakt. Och barrar. Men är det jul så är det.

     

  






"Jag är mycket nöjd" hälsar överstegranbeklädare Sara.

Vilken tur att vi har en granne som är frisör. Nu är Sigge klippt och fin till julfirandet. Han var jätteduktig och satt lagom still under tiden som Laila klippte honom. Med viss hjälp av hennes dotters leksaker och ett engagerat lekande från far och mor.

Så kom den då. Snön. Lagom till jul å allt. Vilken lyx. Farmor och farfar tog med Sigge ut på en vintrig utflykt till närmaste pulkabacke beväpnade med pulka, varm choklad, pepparkakor, skumtotmtar och lussebullar. Mamma var på stan med Olle och fixade de sista julinköpen och pappa var hemma och bakade bröd och fick pianot stämt. Så här mysigt hade utflyktspatrullen i dag.

        

     

Jag och Olle träffade vår nya föräldragrupp igår och blev inspirerade. Om de inte hade bakat så skulle de baka pepparkakor. Ringde Fredrik att han fick köpa deg på väg hem från jobbet. Tänkte att det skulle bli en mysig stund med bak och julmusik och det blev det i typ 5 min innan Olle vrålade högre än musiken och Sigge åt upp halva degen och resten av pepparkakorna blev brända. Men vi har i alla fall bakat pepparkakor i år. 


Mums


Sigge duktig


Fredrik tar över baket


Resultatet

 

När den ena är superhjälte så är den andra internationell och klär ut sig. Eller njae, kanske inte helt själv men ändå. Det han vill säga är nåt i still med "mina föräldrar är galna - hur fyller man i adoptionshandligar?"

Alla dessa nya ord som lärs in. Dagligen nästan kommer Sigge hem och slänger ur sig nån ny harang som han snappat upp. Idag efter badet kom vår son ut från toaletten i sin morgonrock och sa "Jag är en superhjälte". Jomantackar. Då vet vi det.

Superhjältepose 1



Superhjältepose 2



Superhjälten stöter på oväntade problem

I går åkte vi till Sigge och Olles morbror Björn och hans Emmeli i Vinslöv. Där åt vi kakor i massor och pöste lite. Sigge hade minsann inte glömt att där fanns en stor Tyrannosaurus Rex i gummi. Det var det första han frågade efter när vi klivit över tröskeln. Olle var dagen till ära klädd i bästa säsongsutstyrsel. Sigge passade på att testa hur många skumtomtar man kan få in i munnen samtidigt när man är två år och åtta månader.

              

  

Finns det nåt härligare än att vakna till Tom Waits "Ol' '55" (ja, jag har en töntig larmsignal) klockan 05.45 en fredag morgon? Jag kan i alla fall tänka mig några saker. Men struntsamma. Det är ju bara Luciafirande en gång om året. Förra årets snöslask slapp vi i alla fall. Men det var en lagom pigg familj som stuvade in sig i bilen och åkte till Sigges dagis för årets uppträdande. Sigge var så lagom solstrålig och började illvråla när han insåg att han skulle kläs ut till Pepparkaksgubbe. Men till slut fick vi på honom stassen, utanpå overallen. Det gjorde att han såg ut som Michelingubben himself. Det var i alla fall väldigt gulligt och firandet avlöpte utan större incidenter. Det var några som föll från Luciatåget när de såg sina föräldrar. Inte Sigge. Han utropade förvisso "mamma, pappa!" när han såg oss stå i publiken men stannade kvar i ledet. Sjöng gjorde han också. I alla fall så tror vi det för nappen rörde sig upp och ner.

           

     

Vi har haft kalas för Fredrik. Sigge och Olles kusiner kom och det var ett tag sedan de sågs vilket märktes. Inte nog med att det var hela havet stormar, vi hade bakat sju sorters kakor och den sockerkicken gjorde ju inte saken bättre. Men kul hade de/vi.

     

     


Sigge fotar mig

Nu har Olle börjat le, skratta och "prata".


Skitglad


Får locka lite för ett leende - dubbelhaka på köpet

Ska en bada ska alla bada. Vi har ett mkt litet badkar men allt funkar.


En nöjd Olle

Idag blev Fredrik 34 och det har vi firat med frukost på sängen och god middag.


Frukost på sängen. Tre trötta killar.


Sigge fick öppna alla presenter men de var mjuka och tråkiga.


Olle tyckte det var sådär skoj. Fick en puss som tröst.


Middag och efterrätt och en nyklippt Fredrik.

Sigge och Olle i Motalatidningen som farmor och farfar har fixat.